Vårprojekt och vattensorkar

På Påskdagen var jag och Grodan uppe hos farmor för att hälsa på lite och samtidigt ta itu med det högst prioriterade projektet: Ny bro över bäcken! Clara-stackar'n hade hostat ganska mycket under småtimmarna och sömnen hade väl varit därefter, dessutom så satte hon igång munnen vid halvsex-tiden (den stannar inte förrän kl. 7 på kvällen då hon lägger sig). Hon ömsom mumlade och ömsom vrålade ut sitt senaste mantra: -blötta bletta blötta BLEEEEEEIIIIJJAAAAAA... om  och om igen. Ordet "bleija" (blöja) har fått en väldigt framskjuten plats i hennes ordförråd och medvetande för närvarande och säger man: - Bajsa blöjan, så skrattar hon förtjust. En tidig kissochbajsålder kanske, alternativt så har hennes pappa gått i regression...
I alla fall, efter att ha ätit frukost och tittat på Fåret Shaun och Molly Monster så susade vi iväg till farmor. Grodan var i toppform hela dagen och lekte med mopsen så han var helt förbi av trötthet på eftermiddagen. Nämnda bro blev också byggd på klassiskt Claes Nylén maner: Rena, tidlösa linjer, funktionell med optimering mot hög styrka, lång livslängd, låg materialåtgång och kort byggtid.
Nu kan man tycka att pappa Claes skulle vara förtjänt av en natts ostörd sömn och det hade nog kunnat bli verklighet om inte Mördarmorgan blivit lite sugen på ett "late night snack" och stuckit ut och kommit tillbaka in med en gigantisk vattensork som han tänkte spisa på golvet i sovrummet. Jag vaknade kl. halv tre av att det knaprade och knastrade  och det ljudet har jag vaknat till hundratals gånger så det var ingen tvekan  om vad som var i görningen. Dock lät det lite annorlunda än eljest. När jag gick upp för att kontrollera så fick jag se förklaringen, på golvet låg ett storväxt exemplar av arten Arvicola terrestris och glodde med döda ögon. Helt vidrig att  beskåda! Morgan satt bredvid och stirrade på mig med förvirrad blick. Han visste att han skulle bli av med sitt byte, men samtidigt var han så stolt över vad han hade åstadkommit att han inte riktigt visste vad han skulle ta sig till. Jag fick i alla fall slängt ut honom från sovrummet och knuffade igen dörren medan jag gick ner och hämtade en plastpåse, papper och Vim. När jag kom upp så hade f*nimig katten lyckats pilla upp dörren och tagit sig in. Han hade gjort ett tappert försök att säkra bytet genom att dra in det längre i garderoben, men det hjälpte alltså inte. Ut med Morgan och igen med dörren och så blev det till att städa upp. Mördarmorgan stod utanför och kraftsade på dörren och kvittrade som en liten fågelunge... Helt rudis, den katten!
Hoppas på bättre  sömn i natt!
//C

RSS 2.0