Anna i Sandared

Jag och Clara var hos farmor och hälsade på idag. Riktigt kanonväder som inbjöd till skidåkning på sjön Lången så jag tog mig en tur. Det blev bara 4 km på de gamla Edsbyn-laggarna, men det motsvarar säkert 8 km med vanliga skidor. Urskönt i alla fall.



Hittade en bild till som jag tog när jag och Magnus var ute en sväng på nyårsdagen, passar bra in på temat härliga dagar på skidor...



När vi ändå är inne på skidåkning så var jag uppe en sväng i Nordtorp igår. Spåren var ok om man betänker vädret som varit sedan nyår och speciellt för ett par veckor sedan då det regnade och blåste rejält. Spåren är omlagda lite mot tidigare och jag missade den första omledningen och susade ut i skogen och hoppsan vad mycket skräp det låg i spåren. Efter en kilometer satt halva skogen fast i vallan så att det t.o.m började bli bakhalt. Mitt eget fel eftersom jag missade att ta den nya vägen, men så är det. Vädret var ju helt guld så det vara bara att njuta och tänka "bra träning, bra träning". Lite tungt var det faktiskt eftersom det inte blivit någon åkning på 5 veckor p.g.a. resor, väder och förkylningar. Dåliga ursäkter egentligen (Som de säger i Texas: Excuses are like a**holes, everybody's got one)!
På tal om Texas, så utreds det nu i fullmäktige om det ska satsas på spårvagnar i  Borås. Helt grymt, bort med paddbussarna och fram med spårvagnar! Med en förstulen tanke riktad åt de lokala miljövärdena så frestas jag att tro att trafiken på Kungsleden skulle vara en lägre hängande frukt i det sammanhanget. Nåväl, den som lever får se...

Ha en fortsatt underbar kväll. Om 12 timmar är det dags igen för en ny vecka full av möjligheter!

//C

I går bar det av med picknickkorg till lekplatsen i Annelundsparken. Anna hade plockat med varmkorv i en thermos (genialt!), varm choklad och lite annat att gnaga på. Vädret var riktigt fint och Grodan var i storform och susade runt och skulle "dynga" (gunga) på allting. Förutom gungor så finns det några rutschkanor också varav en riktig feting - Ett stort rör i rostfritt stål som lutar ganska brant. Det var en liten pojke (något år äldre än Clara) där med sin farmor och farfar. De förmanade honom strängt att inte åka med huvudet först, vilket var klokt för på marken hade det byggts upp en hyfsad isvall som det säkerligen blivit effektfullt att smälla ansiktet i. Nåväl, pojken for ner som ett skott på rumpan genom röret och var väldigt nöjd. Nu hade dock Clara zoomat in det hela och närmade sig beslutsamt. Jag gick ner till mynningen för att ta emot och farmodern stod också där. Helt plötsligt kommer grabben ner med huvudet först, men lyckas precis vrida sig så att han dunsar ner på ryggen och farmodern bannar honom för att han  åkt med huvudet först. Pojken ser olycklig ut och mumlar något om att han "inte hunnit sätta sig riktigt". Ingen förstod vad han menade, men sekunden senare kommer Clara som en kanonkula genom röret- med huvudet före. Jag hinner precis fånga henne innan hon ska till att bekanta sig med isvallen. Jag slås av tanken att Clara kan ha uppmanat pojken att komma iväg snabbt genom att så att säga ge honom en "knuff i rätt riktning" med följden att han for iväg med huvudet före. Vi lär aldrig får veta...







Det var en riktigt fin eftermiddag.

Vi får se vad vi hittar på idag, det blir ju riktigt fint väder idag också!

//C