Anna i Sandared

Clara var med pappa ute och rensade i garaget idag. Hon hade sina galonbyxor på sig så att hon kunde sitta och provsmaka allting på marken utan att bli blöt. Lyckan var ju fullständig när hon fick tag i en bit wellpapp som hon njutningsfullt suttade på...
Den tjocka katten Fritz var med också och han skuttade runt och gjorde små hopp och rusher för att visa hur snabb och spänstig han är (om han bara vill!!). Clara ville utöka sina vyer och prova på mer av detta smörgåsbord som marken utgjorde och  stolpade iväg ut från garageuppfarten i bästa Forest Gump stil. Problemet är att uppfarten lutar ganska brant en bit ( i alla fall för en ettåring) så Clara gick fortare och fortare (pröva att springa med slalompjäxor) tills dess att hon trillade framlänges och slog skallen i backen med ett karaktäristiskt "knock". -Jäklar, tänkte pappa, det där gjorde ont. Mycket riktigt, medan Clara sätter sig upp hörs ett tydligt hissande ljud när hon fyller lungorna och sen kommer det...Vrålet! Lite synd om henne för näsan var rödriven och blodig och i pannan syntes en blå bulle som växte. Ont gjorde det, men frågan är om hon inte var mest förbannad för efter en halvminuts vyssjande och kavat intygande att det inte var något farligt som inträffat vänder hon ansiktet mot mig och tittar med en min som säger "säger du ja, gubbe" och sen var det färdigt. Det är pappas flicka det! Sårad men fortsatt i stridbart skick tultar hon iväg igen och hittar genast en stor bit av en papperssäck. Lycka!