Anna i Sandared

Skönt att ha fått granskrället på plats! Väldigt påfrestande att hitta en bra plats och samtidigt ha Clara hängande i benet. Av någon anledning så underskattar man alltid utrymmet som julgranen kräver. Ett tag tänkte jag ge upp och leja bort skiten och casha in på ROT-avdraget, men till slut så fick jag till det. När barrmaskinen var placerad så skulle den riktas för att stå lodrätt, något som inte låter sig göras helt utan vidare. Av någon anledning så är julgransfötter alltid 1) Lättare än granen och 2) Har en liten fotarea. Detta är naturligtvis helt fel ur en statikers synvinkel och medför att foten ger ett väldigt litet hävningsmoment om granen håller på att välta. Den kommer säkert att välta någon gång för antingen så drar Clara omkull den eller så klättrar katterna i den som de gjorde förra året då Fritz fick ett psykbryt och jagade Morgan så att han vettskrämd hoppade rakt upp i granen som välte och allt vatten rann ut. Två gånger hände detta! Då hade båda katterna en "nära-döden-upplevelse" kan jag säga! Nåväl, med grundarbetet gjort så var det dags att börja klä granen och förväntasfull släpade jag fram de båda flyttkartongerna innehållande osorterat högtidspynt och skred till verket. Vad gjorde Clara under tiden, undrar någon? Jo, det kan jag tala om, jag hann knappt inte mer än öppna lådorna och börja plocka fram ljusslingorna innan hon dök ner i en av dem och började riva. De små armarna gick som ett skenande pater noster verk och julgranskulor,  presentsnören och allsköns skit for ut på golvet. Hon blev arg när jag plockade bort henne ur lådan, men hon sken upp så snart det blev dags att sätta ljusen i granen. Hon menar ju väl, men ni vet hur det är att få "hjälp" av någon som vill, men inte kan... Hur som helst, vi fick till ljusen rätt bra till slut tycker jag. Glitter, kulor och en liten tygtomte som någon gjort i slöjden åkte upp i granen. När jag höll på att klä granen så såg jag i ögonvrån hur Clara satt med en rulle presentpapper som hon långsamt och njutningsfullt slet i stycken. Jag sket i det för det är som Anna säger att i bland är det värt att betala ett pris för att få vara i fred...Oj, nu kommer Anna hem, nu ska vi se vad hon säger........................
-Ååh sicken fin gran hihi!!
(*puh* godkänt!)



Notera den vackra julgransmattan. Den hade jag som bordsduk i min ungkarlslägenhet en gång i tiden. Herrejösses, tur att inte den mattan kan tala ;-).



I morgon blir det att åka ner och handla lite julmat och känna "julpulsen" på Knalleland (valium, ja tack!)

//C