Anna i Sandared

Jag satte Clara i sin ryggsäck häromdagen för en liten trevlig promenad. Jag gick på knallestigen och hade inte tänkt att gå in i skogen när jag fick syn på ett gäng kantareller  två meter in i skogen.  Det visade sig att det var kantareller jag brukar aldrig hitta sånt. Okej glad i hågen tänkte jag -det kanske finns mer.  Så vi kryssade mellan granar och Clara duckade för grenar. Efter ett tag kräktes hon och jag kände något varmt som rann ner mellan mina skulderblad. Men det fanns ju så mycket kantareller att jag bara bet ihop. Det luktade ju inte rosor precis. Clara brydde sig inte satt och tjoade och somnade efter en stund.