Kort blogg från sjuksängen

"Det är genom lidandet man utvecklas", säger de stora filosoferna och då kan jag säga att jag har utvecklats rejält de senaste dagarna. Sjuk som ett as sedan i torsdags och jag som hade hoppats på att kunna jobba undan i slussen i helgen med att skruva upp den sista gipsen och bila ner en del av betongolvet som husets förre ägare lyckades gjuta som en dubbelkrökt yta. Man undrar: Hur är det möjligt och hur fan tänkte karl'n??
I alla fall så har Anna har stöttat upp och tagit hand om Grodan - som för övrigt varit i storform - de senaste dagarna. När jag sa till Clara att "Pappa är sjuk" så sa hon direkt "pappa suuuuk... siiin rumpan...ont" fritt översatt menade hon att jag skulle få medicin i rumpan och att sådan gör ont. Hon fick Ipren-suppar när hon var mindre och tydligen sved de i häcken på henne (nu kör vi Alvedon i stället) så den kausaliteten peggade hon direkt. I alla fall så gick Anna runt och småskrockade, lätt upplivad av tanken på att jag skulle köra med stolpiller som svider! Nåväl, jag hittade ett par go'a kort på Grodan som jag lägger ut SAMT en bild när jag och Anna hade risslat upp oss för att gå på PBs 150 års jubileum.






Dags för ryggläge igen. So long!

//C


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0